Thor Berggren
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Hej!
Detta har behandlats i en Fos 94023, från 1994. Man hänvisar till det som i dag heter Arbete i motorbranschen (AFS 1998:8). Det man sett pekar på att en GDS hall är att anse vara en industrianläggning och därför ej omfattas av kravet för OVK. Kravet för ventilation finns i nämnda AFS och regleras där istället. Fortfarande gäller dock allmänt råd enligt BFS 2012:6, Om det finns kontors- och personalutrymmen i en industribyggnad bör ventilationssystem som betjänar sådana utrymmen funktionskontrolleras, så själva tvätt/GDShallen är undantagen, men inte butik, omklädning, hygienytrymmet etc, om det skulle råka gå på samma system.
Hej!
Det beror lite på vad man åberopar i samband med 1:a besiktningen. Enligt senaste BBR 6:25 Så ska ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden. Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. I 6:251 säger man att lägsta uteluftsflöde är 0,35 l/s per m2 golvarea. I din butik är det ungefär 46 l/s. Boverkets byggregler tar inte hänsyn till personbelastningen gällande flöden. Däremot så råder man via 6:21 att det finns regler om luftkvalitet och ventilation hos Arbetsmiljöverket och
Folkhälsomyndigheten. I deras regler finns krav på 7 l/s och person, men inte i BBR. Skulle man slå ihop BBR och ex.vis AFS så hamnar du på ca 116 l/s i flöde.Men du har lite andra parametrar i BBR, exempelvis 6:2522 där det står att systemet ska utformas så hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden. Som verifiering råds du att använda Nordtestmetod NT VVS 114 eller Nordtestmetod NT VVS 047 som verifieringsmetod.
I övrigt är det väl OVKARs allmänna råd kring tolkningen av PBF 2011:338 5 kap 2§ 4. Att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett, där menar OVKAR att i de fall byggherren har valt att ställa högre krav på ventilationssystemet än vad som ställs i gällande föreskrifter bör kontrollen också avse att systemet fungerar på det avsedda sättet.
Så din uppgift sammantaget blir väl att bedöma om
– Erfoderligt uteluftsflöde tillförs byggnaden Utifrån BBR
– Att hälsofarliga ämnen förs bort i rätt utsträckning
– Att besvärande lukt förs bort i rätt utsträckning
– Att fukt förs bort i rätt utsträckning
– Att utsöndringar från personer, verksamheten samt material förs bort i rätt utsträckning
– Att hela vistelsezonen är ventilerad vid avsett luftflöde, samtom byggherren valt högre krav än BBR, alltså att man projekterat in flöden i handling för WC personalutrymme etc använda dessa regler/bygghandlingar/tilläggsdokument i din OVK.
Din anläggning här skulle mest troligt kunna vara godkänd ur OVK/BBR synpunkt, men underkänd ur ex vis Arbetsmiljösynpunkt(blir bara informationspunkt i din bedömning). Tänk också på att alla allmänna råd är just råd. Man måste inte göra som råden säger, men gör man på annat sätt bör man kunna visa och bevisa att föreskrifter och förordning uppfylls ändå.
Hej!
Kortfattat är detta egentligen ett lagbrott mot PBL kap 5 2§. Straffrättsligt skulle detta kunna innebära böter eller fängelse för den certifierade funktionskontrollanten. Sitter man vid ”skrivbordet” har man inte kontrollerat systemet i enlighet med punkt 2 i PBL:en.
Det är egentligen PBL där det står i 8 kap 25§ att kontrollen ska göras av en sakkunnig funktionskontrollant. Men i kapitel 5 2§, säger man vad funktionskontrollanten ska kontrollera, men inte hur det ska göras. Till vår hjälp att bedöma ”hur” har vi OVKAR, alltså allmänna råd, dessa råd är skrivna i ”bör” form och inte i ”ska” form. Där går det bland annat att utläsa att totalflödena bör först kontrolleras, därefter mäts delflöden i huvudkanaler och i don samt att ventilationssystemet bör kontrolleras okulärt i sin helhet. OVKAR går inte in på hur vi besiktningsmän ska göra detta, vilka metoder samt mätinstrument vi ska använda, utan vi förutsätts i vår roll som certifierade sakkunniga ha tillräcklig kunskap för att adekvat kunna bedöma detta själv.
En certifierad mättekniker kan säkert ta fram mätunderlag till en certifierad funktionskontrollant, om kontrollanten beställer detta av mätteknikern. Att bedöma underlaget från kontoret kanske är tveksamt, för det är nog inte en fullgod OVK-besiktning enligt PBL. Tänker på kapitel 5 2§ punkt 2 – Funktionskontrollanten ska kontrollera att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden. Det är svårt att göra från skrivbordet, och det ansvaret får du inte lägga på en mättekniker, inte enligt PBL i alla fall, tycker det står ganska tydligt där att det är vi och ingen annan som ska kontrollera detta, iom kap 8 25§. Att använda sig av personal/specialister som hjälper till att utföra provningar/mätningar så att vi kan bedöma funktioner i systemet kan mycket väl bidra till en väldigt bra ovk, och bör vara tillåtet tycker jag. Men det är väl som du är inne på Kari att besiktningsmannen bör vara på plats och tillse/överse alla provningar och mätningar på plats.
Visst är det en ekonomisk fråga, självklart, om en mättekniker kan göra lejonparten av luftmängdsmätningarna för en lägre timpeng än den certifierade funktionskontrollanten, och funktionskontrollanten använder detta ”mätverktyg” på ett korrekt och adekvat sätt. Om du som certifierad funktionskontrollant sedan tillser hela systemet okulärt och bedömer huruvida systemet innehåller föroreningar så borde du nog också uppmärksamma donets placering, ljudet samt kanske luftutbyteseffektiviteten också i samband med din besiktning, vilket alltså enligt PBL inte får göras från kontoret.
Rent krasst så ska väl sånt här anmälas till Kiwa och Rise, samt i de fall det går egentligen också polisanmälas, men det är väl lite som Tommy är inne på att bevisning säkert är väldigt svårt att hitta i dessa fall och det kanske är därför vi tyvärr har en del ”kontorsprodukter” i branschen.
Hej!
Jag skulle vilja påstå att det är byggnadsnämnden i respektive kommun som är tillsynsmyndighet för OVK som måste ta det beslutet kring vad som anses vara godtagbart ”bevis” för att ett ventilationssystem som vid återkommande besiktning bedömts ha anmärkningar om brister nu är åtgärdat.
Arbetsgången för kommunen är att vid ett nedslag på ovk skicka ett åtgärdsföreläggande till fastighetsägaren med angiven tid för att åtgärda anmärkningar och brister samt att innan den angivna tidsramen är slut inkomma med någon form av bevis för att anläggningen nu är utan fel och brister.
Gör inte fastighetsägaren det har kommunen rätt att utfärda vite.
I ditt exempel ovan så är det alltså byggnadsnämden som måste ta ställning till om de godtar det ”handstrukna” protokollet som ”bevis” eller om de kräver någon annan form av protokoll, bygghandling etc. Godtar de inte handstruket protokoll, så måste fastighetsägaren kontakta besiktningsmannen och be om korrekt handling om det nu är så att byggnadsnämden kräver ett nytt ovk-protokoll, det kan ju vara så att det kanske räcker för fastighetsägaren att inkomma med någon form av kvitto på utfört arbete i fastigheten också, och då är det entreprenören som utfört arbetet fastighetsägaren ska kontakta istället.
För ytterligare vägledning kring protokoll samt vad som bör ingå i dem, så finns OVKAR (Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem) att läsa på boverket, se särskilt 5 kap. 4 §
Beror på hur aggregatet är utformat, men de vanligaste heatbankaggregaten är FTX-system med både tilluftsfläkt och frånluftsfläkt, med treårsintervall. För att du ska ha 6-års intervall krävs FX, alltså endast frånluft med återvinning.
Här är lagen samt föreskrifterna kring vilka byggnader/system ovk:n avser.
Plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap. 1 §
1 §
För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter – 2 §
2 § Kravet på funktionskontroll gäller inte en- och tvåbostadshus med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning.Kravet gäller inte heller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring, industribyggnader samt byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. (BFS 2017:10).
Allmänt råd
Storkök, centralkök och motsvarande i separata byggnader bör också betraktas som industribyggnader.
Om det finns kontors- och personalutrymmen i en industribyggnad bör ventilationssystem som betjänar sådana utrymmen funktionskontrolleras. (BFS 2012:6).Ett soprum är i juridisk mening inte att betrakta som varken industribyggnad, eller ekonomibyggnad eller liknande, utan frånluftsfläkten i den aktuella fastigheten ”soprum” ska kontrolleras likväl som fläktarna som betjänar lägenheterna. Det finns inga undantag heller för frånluftsfläktar i teknikutrymmen eller utsugsfläktar (storkökskåpor) o dylikt heller utan samtliga fläktar ska ingå i kontrollen.
Den nyaste upplagan av BBR gör ovanstående lägenhetstyper möjliga. frånluftsdon vid matplats är förenligt med ”bör” under allmänt råd och är således inte tvingande. Kraven blir relativt diffusa, men följande punkter är åtminstone viktiga att ta hänsyn till
”6:21 Allmänt
….Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför
negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt.””6:24 Mikroorganismer
Byggnader och deras installationer ska utformas så att mikroorganismer inte kan påverka inomhusluften i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa eller besvärande lukt uppstår..””6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd
… Om det kritiska fukttillståndet inte är väl
undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. ””6:253 Vädring
Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila
samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring…”Rent krasst besiktningstekniskt innebär detta att besvärande lukt, samt fukt blir avgörande för besiktningen. Definitionen av besvärande lukt saknas, så den är svårbedömd ”sakligt”, men enligt 6:24 återkommer besvärande lukt tillsammans med mikroorganismer så en liten fingervisning är väl där kring vilken besvärande lukt som avses. under 6:24 allmänt råd hänvisar man till 6:52 som vägledande till fukt där allt över 75 % RF ska anses ej godtagbart. Så i ditt fall är väl det vägledande för din besiktning, att du måste ev mäta relativa fuktigheten i lägenheterna för att bedöma om kravet kring 6:21 samt 6:24 och 6:52 är uppfyllda. Är lägenheterna såpass fuktiga att de ligger över 75% RF med nuvarande tekniska lösning så är det inte förenligt med kravet i nyaste BBR. Enligt BBR så räcker ett kontinuerligt luftflöde a 6 l/s (0,35xm2) för att själva luftväxlingskravet ska vara uppfyllt, dock är projekterande handling med eventuellt högre krav fortfarande styrande. Regler för tilläggsventilering gällande personbelastning finns i FoHMFS, så beroende på hur lägenheten är projekterad så bör också en not angående detta införas i protokollet.
6:253 är intressant beroende på vart badrummet är beläget och om det finns öppningsbart fönster där. Saknas fönster så ska donet vara försett med forceringsmöjlighet (dragsnöre el dyl), obs, gäller endast bostäder. Så det kanske är något att tänka på där, vanligt att detta missas.
